Stockholm University Press Blog

Stockholm University Press presenterar stolt en ny bok med forskning om livsstilsmigranter från Sverige. Guiden till Spaniensverige är den första titeln i en bokserie inom antropologi – Anthropology & Society – som är ett samarbete med Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet. Här berättar författaren och forskaren Erik Olsson om bokens syfte och innehåll.

Stockholm University Press proudly presents a new title in Swedish called ’The Guide to Spanish-Sweden’. This title is the first in a book series called Anthropology & Society, a collaboration with the Department of Social Anthropology at Stockholm University. The English summary can be found below.

Guiden till Spaniensverige: Diaspora, integration och transnationalitet bland svenska föreningar i södra Spanien är en vetenskaplig bok som undersöker hur föreningar och andra organisationer verkar för att det bildas gemenskap bland de svenskar som migrerar till södra Spanien. Forskningen visar att framförallt de svenska föreningarna i Spanien verkar genom att anknyta till en kulturell och språklig gemenskap, men också genom att erbjuda service som utgår från en transnationell livsstil. I denna gemenskap är integrationen med det omgivande spanska samhället inte lika viktig som t.ex. kontakten med det svenska samhället. I boken kallas dessa försök till att åstadkomma en transnationell kulturell gemenskap för “diaspora”.

Vad kom du fram till i dina efterforskningar om svenskar som flyttar till Spanien?

– Studiens resultat var delvis förväntade: de stora föreningarnas mobilisering av svenska migranter i södra Spanien leder migranterna in i något som kan kallas för “Spaniensverige”, säger författaren Erik Olsson

– I Spaniensverige är kontakterna och relationerna med det svenska samhället enklare och närmare än vad de är med det spanska. Bland annat ger föreningarna de svenska migranterna service som underlättar deras vardagliga tillvaro i Spanien och så att de kan leva detta utan att göra avkall på sina ambitioner om att få ett bättre och rikare liv, som deras livsstilsprojekt i grunden handlar om. Det finns ju stor risk att vardagen annars kompliceras av att de inte förstår språket och byråkratin i det nya landet. Dessutom hjälper föreningarna dem med att behålla kontakterna med det svenska samhället (i Sverige). Det visade sig också att föreningarna framförallt vände sig till de äldre svenskarna trots att det finns ett ganska många yngre som också har bosatt sig i Spanien. Däremot fanns det få initiativ bland föreningarna som syftade till att hjälpa svenskarna med att ”integreras” i det spanska samhället. Boken kom därför att handla om föreningarnas mobilisering av det svenska i södra Spanien, den handlar om diaspora, integration och transnationalitet.

Hur kommer det sig att du började forska om detta ämne?

Erik Olsson är professor i Internationell migration och etniska studier vid Stockholms universitet och har tidigare bland annat forskat om chilenarnas migration till Sverige.

– Mitt intresse var tidigare att studera chilenarnas bildande av en diaspora i det svenska samhället. Det handlade bl.a. om hur gemenskapen genomsyrades av deras ursprung och betydelsen av att leva i exil. När intresset för att återvandra till Chile stagnerade, kvarstod relationerna till och intresset för åtminstone valda delar av det chilenska samhället. Det bildas då en så kallad transnationell gemenskap där känslan av tillhörighet och de sociala kontakterna reproduceras utan att det för den skull behöver leda till en fysisk återvandring.

Efter att ha arbetat med frågor som rör den chilenska migrationen under så pass lång började Erik Olsson fundera över om det fanns jämförbara exempel med svenskar som flyttade utomlands, närmare bestämt de som bestämde sig för att skaffa bostad i Spanien.

– Den gängse uppfattningen är nog att migrationen till Spanien handlar om t.ex. pensionärer som skapar en tillvaro för att få ett skönt liv med mycket sol och god mat samt dryck. Den svenska migrationen till Spanien har dock pågått sedan slutet av 1950-talet, och min tanke var att det därmed rimligtvis finns möjligheter till jämförelser med andra grupper av migranter. Svenskarna i Spanien är i en del fall permanent boende där, andra är långtidsboende resenärer eller turister vars framtid, tillvaro och vistelsetid kan ändras över tid. Så varför inte kalla det för en svensk diaspora i Spanien?

Studien påbörjades för ca. åtta år sedan som en del ett forskningsprojekt med finansiering från Riksbankens jubileumsfond. Uppgiften för forskaren i det här fallet blev att i första hand att försöka få en djupare bild av hur svenskarna ”organiserar” sig och bildar gemenskap i Spanien.

– Jag hade ganska klart för mig att ”motorn” i en potentiell gemenskap av Spaniensvenskar kan vara kyrkan och de olika nationella föreningarna, och där började jag knyta kontakter för att hitta underlag för forskningen. Efter att ha gjort en rad intervjuer så växte en bild fram där de stora föreningarna – men också kyrkan och vissa företagare – tar initiativet till ett slags mobilisering av svenskarna som åtminstone implicit verkar för en gemenskap. I denna mobilisering sätts de svenska värdena i centrum men detta kombineras med serviceinriktade aktiviteter och information som inte är helt frikopplade från affärsintressen.

Varför ska någon läsa just den här boken om migrationsforskning?

Den humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningen om internationell migration i Sverige har en betydande tonvikt på den migration som går till Sverige – den så kallade invandringen – hur den påverkar det svenska samhället, och hur migranterna uppträder och klarar sig i det svenska samhället. Det finns en hel del skrivet som har koppling till internationella migrationsfrågor – bland annat inom antropologisk och språkvetenskaplig forskning. I detta sammanhang tycks det emellertid ha glömts bort att det finns en samtida mycket stor kategori av svenska medborgare som flyttar ut i världen för att under några år eller för resten av livet tillbringa större delen av sin tid där för att finna en bättre tillvaro.

– Jag tror att studenter och forskare inom migrationsområdet, men även de som är intresserade av livsstil och turism som t.ex. antropologer och etnologer, kan ha nytta av min bok. Dessutom anknyter studien till den forskning inom t.ex. sociologi och socialt arbete som intresserar sig för hur migranter löser välfärdsfrågor. Jag har heller inte sett någon text som så tydligt lyfter fram de mobiliserande praktikerna inom en turist- eller livsstilsdominerad befolkning som min bok gör, menar Erik Olsson.

Förutom den akademiska läsekretsen finns det en förhoppning om att också locka läsare från den intresserade allmänheten och bland journalister, författare och andra intellektuella som skriver om livsstilsfenomen och kanske också migration.

– De som själva bor och verkar i Spanien, eller i andra länder, tror jag kan finna intresse för boken. Den ger ett perspektiv på hur det kan vara att leva i en sorts koloni av andra migranter utomlands, föreslår Erik Olsson.

Boken är gratis att läsa i fyra olika digitala versioner, men går också att köpa i tryckt format från bokhandlare som Adlibris, Amazon, Bokus och Book Depository. All information finns här: https://doi.org/10.16993/bao

Text av Sofie Wennström, Förlagsredaktör, Stockholm University Press.

Summary in English

‘Guiden till Spaniensverige’ (The Guide to Spanish-Sweden) is an ethnographic account on the mobilisation of a social community of Swedish migrants who otherwise belongs to the diverse networks of lifestyle migrants or resident tourists in Southern Spain. The book is based on interviews with people who are engaged in Scandinavian associations/clubs or in other ways involved in practices which are associated with a Swedish community in Costa Blanca and Costa del Sol, which are two main destinations for lifestyle migrants in Spain. Also, the analysis is based on the discursive material that the social clubs, and to some extent, other organisations and networks, are using in the service of their members.

The book demonstrates how the practices of the large Scandinavian social clubs, but also other organisations like the Swedish church and some of the business associations, are operating at the locus of an ethnic and transnationalised form of community-making. The offering of a home-like social arena with social and cultural activities are privileging the Swedish language and the Swedish origin. This study concludes that the social practices employed by the clubs are guiding potential members to a social space in which preferably ‘senior’ Swedish migrants meet, socialise, and, to some extent, also consume in ‘Swedish’. The book argues that the practices of the social clubs reveal the contours and infrastructure of a lifestyle diaspora in which a comfortable life in Spain – but in Swedish and with maintained relations with the Swedish society – is accentuated and given priority.

The book is available to read for free in four digital formats, or in a print-on-demand version from bookstores such as Adlibris, Amazon, Bokus and Book Depository. More information is available via the publisher’s website https://doi.org/10.16993/bao.