Vad är Open Access?

Av: Thomas Neidenmark, Ingela Tång och Marjatta Sikström

Open Access (OA) betyder att forskare fulltextpublicerar sina publikationer digitalt på Internet där dessa texter ska vara fullt tillgängliga för alla – alltid och gratis. I Amerika talar man också om tax payers access eller public access och betonar att det som finansieras med statliga medel också ska återbördas skattebetalare.

Andra incitament för OA är det etiska, alltså ett rättvist förhållningssätt mot utvecklingsländer som inte har råd att prenumerera på dyra vetenskapliga tidskrifter. Detta gäller även för många forskningsbibliotek i de industrialiserade länderna. Det tredje – och starkaste – argumentet är frågan om upphovsrätt. Det ska stanna hos författaren, och inte slentrianmässigt ges bort till ett kommersiellt förlag.

Gyllene och grön publicering

Det finns många möjligheter för forskare att publicera sig i Open Access. Har man skrivit en avhandling vid Stockholms universitet ska man registrera denna i Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) och då kan man också lägga upp sin slutversion där för långsiktig lagring och tillgång. Av alla Stockholms universitets avhandlingar publiceras 56 % i fulltext i DiVA och siffran ökar. För den som publicerar sig med ett förlag används generellt två definitioner av OA: gyllene OA (the Golden Road) och grön OA (the Green Road). Gyllene innebär att man publicerar sig i en ren OA-tidskrift eller i en så kallad hybridtidskrift. DOAJ.org (görs i Lunds universitet) samlar information om alla OA-tidskrifter som är granskade av sakkunniga, vilka ökar både i antalet och renomé. I dagens läge finns drygt 7000 och en avsevärd del av dem finns med i Web of Science (även känd även ISI Web of Knowledge) och därmed har en impact factor. De mest kända och erkända är PlosOne samt tidskrifterna som ingår i BMC serien. Texten i dessa tidskrifter är fritt tillgänglig direkt efter granskningen av de sakkunniga.

Grön OA innebär att författaren i ett öppet arkiv (ämnes- eller institutionellt) parallellpublicerar den versionen av sin artikel (authors final draft), som är godkänd och vetenskapligt granskad av förlaget, men som saknar förlagets slutgiltiga formatering. Innehållsmässigt är publikationen identisk med den versionen som publiceras i en traditionell tidskrift. Parallellpublicering kan vara förknippat med olika villkor som förläggaren har. Förläggarnas/enskilda tidskrifters villkor kan man kontrollera i Sherpa/Romeo. De forskningsfinansiärer som villkorat anslagsutdelningen med Open Access-publicering rekommenderar publicering i första hand i Open Access-tidskrift, men godkänner även parallellpublicering i ett öppet arkiv.

Nationell och internationell samordning

Open Access är dock inte enbart att tillgängliggöra vetenskapliga publikationer utan även att tillgängliggöra de primära forskningsdata som publikationen baserar sig på. Det senare får allt större uppmärksamhet och är efterfrågat av forskare enligt en ny undersökning.

Open Access-frågor drivs inom alla lärosäten – nationellt och internationellt. I Sverige samordnas och drivs frågorna kring Open Access av Kungliga biblioteket i samarbete med forskningsfinansiärer och forskare. Webbplatsen för det nationella arbetet är openaccess.se. Arbetet har lett till att man i oktober 2011 lämnat in en skrivelse till regeringen för framtagande av en nationell policy för Open Access. Liknande initiativ är aktuella i flera länder, bland annat i Danmark. Sedan 2010 har de stora  svenska forskningsfinansiärerna, Vetenskapsrådet (VR), FAS, Formas och Riksbankens jubileumsfond (RJ) med flera krävt att de forskare som finansieras av deras anslag ska publicera sina forskningsresultat i Open Access. Flera lärosäten har dessutom publicering i Open Access som anställningsvillkor.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s