Intervju med redaktionsrådet Stockholm Studies in Romance Languages

Vi har träffat tre medlemmar i redaktionsrådet för bokserien Stockholm Studies in Romance Languages (SSIRL), Françoise Sullet-Nylander, Cecilia Schwartz och Ken Benson, för att prata om framgångsstrategier, utmaningar och kurslitteratur.

Bokserien var en av de allra första som startades på Stockholm University Press. 2015 gavs den första boken ut, Festival Romanistica (Gunnel Engwall & Lars Fant eds.), som är en av förlagets mest nedladdade böcker.

Lars Fant var den första ordföranden i redaktionsrådet och ett par år senare tog Françoise Sullet-Nylander över uppdraget.

Från och med september i år har Cecilia Schwartz tagit över rollen som ordförande. Françoise kommer i sin roll som professor emerita att sitta kvar i redaktionsrådet för att fortsätta det långsiktiga arbetet med redaktionsrådet.

Cecilia Schwartz, Françoise Sullet-Nylander och Ken Benson

Vad innebär ordförandebytet för er?

– Tanken är att fortsätta ungefär som tidigare eftersom det fungerat väldigt bra att ordföranden samordnar arbetet i gruppen och agerar som förlagets huvudsakliga kontakt för inkommande bokförslag och granskningar av manus.

– Samtidigt är det bra att ordförandeskap fördelas mellan medlemmarna i redaktionsrådet vart tredje-fjärde år.

– Det är ett intressant och omfattande uppdrag, framförallt att få ihop de olika medlemmarnas kommentarer till granskningar i ett utlåtande som sedan skickas till både författare och för beslut i förlagskommittén.

Vilka utmaningar ser ni för ordföranden för er bokserie?

– Den största nya utmaningen blir att skapa ett redaktionsråd som kan hantera bokförslag och manus inom ämnesområdet utan att en jävssituation uppstår, dvs. att de som granskar inte får ha samarbetat nära med författare eller redaktörer de senaste åren.

– Eftersom vår serie täcker många språk- och ämnesinriktningar planerar vi att rekrytera fler ledamöter, och då främst forskare från andra lärosäten som kan bidra till processen.

Vi vill både bredda och fördjupa kompetenserna, något som kommer att ge serien högre prestige.

– Vi lever i en snabbt föränderlig värld och det gäller att ha ett bra internationellt nätverk av kollegor för att värdera inte bara den vetenskapliga kvaliteten utan även forskningsfrågor som är nydanande och relevanta.

Används era böcker som kurslitteratur?

– Ja, bland annan monografin Pour une généalogie critique de la Francophonie och antologin Political Discourses at the Extremes. Expressions of Populism in Romance-Speaking Countries, där några kapitel använts inom kurser på Franska II och i vissa fall även på avancerad nivå.

Hur ser ni på utgivning av kurslitteratur i er bokserie?

– Vi tycker att det låter som en utmärkt idé att ge ut kurslitteratur. Det finns ett stort behov av kurslitteratur inom våra ämnesområden som är anpassad till studenter. Vi behöver hjälpas åt att kommunicera ut möjligheten att skriva och publicera kurslitteratur.

– Det skulle gå bra att göra det i vår serie. Det finns ett uttalat önskemål från studenter att kurslitteraturen blir mer tillgänglig för fler. Detta blir en viktig utmaning för redaktionsrådet att komplettera nuvarande utgivning med böcker som förnyar undervisningen utifrån de senaste vetenskapliga rönen.

– Några av oss tycker dock att det vore bättre att skapa en ny självständig, bokserie för kurslitteratur inom vårt ämne, romanska språk. Det kan nämligen vara svårt att täcka forskning på hög nivå och kurslitteratur inom samma serie.

– I första hand ser vi nu en möjlighet att utöka bredden på utgivningen. Om böcker med fokus att vara kurslitteratur håller sig till spetsfronten inom det vetenskapliga fältet behövs det inte nödvändigtvis en särskild serie för att urskilja dessa titlar.

Har ni några framgångsstrategier ni vill lyfta fram? Hur ser framtiden ut för er bokserie?

– Vi vill att det ska vara den självklara serien man vänder sig till åtminstone i Norden när man vill ge ut ett riktigt bra och genomarbetat manus inom romanska språk och romansk litteraturvetenskap.

– Det har varit positivt att ha flera externa ledamöter i redaktionsrådet, inte minst eftersom vi ofta får in manus från kollegorna på institutionen. Vi vill att vår bokserie både ska vara öppen för externa forskare och forskningsgrupper och samtidigt finnas som ett alternativ för våra egna forskare som vill publicera sakkunniggranskade böcker med öppen tillgång.

– Redaktionsrådsmedlemmarna är redan aktiva men vi hoppas att alla ska bli ännu mer aktiva i att sprida både seriens utgivna titlar i sina nätverk och att vi med hjälp av dem ska kunna öka möjligheterna att publicera i serien för etablerade forskare både från Stockholms universitet och från andra lärosäten.

Ett mål är att ligga i framkant när det gäller bokutgivning inom språk-, kultur- och litteraturfältet i relation till romanistiken i världen, att vi kan konkurrera med universitetsförlag i till exempel USA och Storbritannien.

Vad har ni för rekommendationer till dem som vill starta ett redaktionsråd för en ny bokserie?

– Det är viktigt att rekrytera medlemmar till redaktionsrådet som har erfarenhet av granskning av forskningsprojekt och som ser styrkor och svagheter i projektidéer.

– Tänk på att skapa en grupp med så bred kompetens som möjligt och att blanda ledamöter från olika lärosäten, ämnesområden och regioner.

– Det ska vara aktiva forskare som tar arbetet på allvar och medverkar till att sprida information om bokserien i sina kontaktnät.

– Tänk igenom vad det är som saknas inom forskningsfältet där serien kan fylla den luckan.

Gör inte som alla andra utan tänk nytt – i paritet med SU:s grundläggande anda när Stockholms Högskola bildades som motvikt till de klassiska etablerade (och tungrodda) universiteten.

Avslutningsvis, hur ser ni på framtiden för böcker som publiceras med öppen tillgång och Stockholm University Press?

– Det är fortfarande ganska nytt men det är ju helt rätt väg att gå, både med öppen tillgång till publikationerna och med sakkunniggranskningen på Stockholm University Press. Men också viktigt så att studenterna får tillgång till kurslitteratur.

–Böcker som publiceras med öppen tillgång är framtiden!
Ja – nutiden.

– Det är glädjande att Stockholms universitet ligger i fronten för detta både utifrån strategiska och organisatoriska perspektiv.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s