Ny bok undersöker vad som är en god barndom i antropocen

I boken Barndomar i antropocen: Idéer om goda barndomar under människans epok analyseras olika idéer om vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiod som föreslagits få namnet antropocen: människans epok.

Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokus på hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författaren frågan om vilka ideala barndomar som framträder och vilka barn som ges plats i antropocen. Genom kritiska analyser identifieras och problematiseras idéer om barndomar i antropocen som oskyldiga, speciella och ansvarsfulla.

I boken studeras vad som utspelar sig i skärningspunkten mellan idéer om barndomar och tillståndet antropocen inom tre olika arenor: politisk klimataktivism, utbildningsforskning riktad mot yngre barn samt litteratur för barn i åldrarna 6–12 år med miljö- och klimattema. Vi ställde några frågor till författaren, Hanna Sjögren, som är biträdande lektor i pedagogik vid Malmö universitet.

Hanna Sjögren. Fotograf: Malin Palm

Varför behövs den här boken?

– Jag tyckte att det saknades kritiskt granskande perspektiv på vuxnas idéer och föreställningar om önskvärda barndomar i vår tid av miljö- och klimatkriser. I samhällsdebatten lyfts barn ofta fram som klimathjältar och framtidshopp, vilket faktiskt kan osynliggöra vuxnas ansvar. Jag tror att boken kan bidra till delvis nya sätt att diskutera vuxnas ansvar i klimat- och miljöfrågor.

Vad upptäckte du när du gjorde din kritiska analys? Var det något som överraskade dig?

– När jag analyserade den internationella forskningen och utvalda barn- och ungdomsböcker förvånades jag faktiskt över att idéerna om barndomar som cirkulerar är så pass snäva och fantasilösa. Det var det som fick mig att välja en kritisk inriktning för hela projektet. I samband med det har jag också velat diskutera varför det i många sammanhang jag analyserat är ett så stort fokus på hoppfullhet inför framtiden.

– Vad skulle hända om vi kunde erkänna att det inte är så hoppfullt? Jag argumenterar för att känslan av hopplöshet också bör få utrymme, för om den inte erkänns tror jag att det blir svårt att skapa förändring.

I boken framhåller du vikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocena epoken. På vilket sätt kan vi som vuxna ta ansvar för barns tillvaro framöver?

För det första är det viktigt att påpeka att barn är särskilt sårbara och drabbas i större utsträckning än vuxna av klimat- och miljöförändringarnas effekter. Därför tycker jag att det är tveksamt av vuxenvärlden att sätta ett enormt hopp till barn. För det andra behöver vi som samhälle ta tag i frågan om hur demokratiskt beslutsfattande kan ta framtida generationers rättigheter och välfärd i beaktande. Idag är det politiska beslutsfattande som görs av vuxna alltför kortsiktigt.

Vem riktar sig boken till?

– Boken vänder sig till forskare inom fälten barndomssociologi, grön humanvetenskap och pedagogik samt till studenter i pedagogik, miljövetenskap och barn- och ungdomsvetenskap.

Barndomar i antropocen: Idéer om goda barndomar under människans epok är den tredje boken i serien Stockholm Studies in Education.

Ladda ner boken gratis!

Barndomar i antropocen är gratis att läsa i fyra olika digitala versioner och går att köpa i tryckt format från svenska och internationella nätbokhandlar, som Adlibris och Amazon. Här finns all information om boken: https://doi.org/10.16993/bcf


Leave a comment