Stockholm University Press Blog

I DN Debatt (4/1) argumenterar Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet och redaktör för antologin Retreat or Entrenchment? Drug Policies in the Nordic Countries at a Crossroads för en reträtt från den svenska förbudslinjen mot knark. Regeringen måste nu tillsätta den utredning för utvärdering av narkotikapolitiken som en enig riksdag begärt, anser han. Läs den intressanta opinionstexten här: ”Gör en hedersvärd reträtt från förbudslinjen mot knark” – DN.SE

Vi samtalade med Henrik om det svenska kriget mot narkotikan.

Hur kommer det sig att Sverige har valt att föra en hårdare narkotikapolitik än de andra nordiska länderna?

– Länder har behov av att definiera sig som nation. För små länder som de nordiska kan det bli en enstaka fråga som får utgöra det nationella projektet. För Norge kan det ha varit motståndet mot EU, och för Danmark att de var tidiga i sin front mot invandring.

”När Sverige gick in i EU ville de lära européerna den svenska narkotikapolitiken.”

– Sverige var årtiondena efter andra världskriget välfärdsstaten par excellence och salufördes internationellt som ”den svenska modellen”. Efter att välfärdsstaten börjat ifrågasättas flyttades detta uttryck till den svenska narkotikapolitiken. När Sverige gick in i EU uttryckte hälften av parlamentarikerna att vad de främst ville göra i Bryssel var att lära européerna den svenska narkotikapolitiken.

– Sverige har också i andra internationella sammanhang, bland annat i FN, profilerat sig starkt på den svenska narkotikapolitiken som framgångsrik, då få i jämförelse med andra länder har prövat narkotika. Sverige uppfattar sig ha fått status genom att driva en politik av nolltolerans mot narkotika med starka straffrättsliga inslag.

Regeringen tillsatte aldrig den utredning för utvärdering av den svenska narkotikapolitiken som begärdes av en enig riksdag för snart två år sedan. Varför har inget skett ännu, tror du?

– Riksdagen var enig om att den svenska narkotikapolitiken skulle utvärderas och att nolltolerans ska gälla för narkotikarelaterad död. I den senaste propositionen om ruspolitik (ANDTS-frågorna) sa regeringen att det bästa medlet mot narkotikarelaterad död var att hålla nere andelen unga som prövat narkotika – och ansåg därmed frågan utagerad. Någon utvärdering aviserades heller inte. Riksdagen svarade med att inte godkänna propositionen.

”Kriminaliseringen av narkotikakonsumtionen, som ursprungligen drevs av de borgerliga partierna, har nu blivit ett skötebarn för socialdemokraterna.”

– Den punkt som den socialdemokratiska/miljöpartistiska regeringen inte ville gå med på var att också effekten av den lag som förbjuder själva konsumtionen av narkotika skulle utvärderas. Denna kriminalisering, som ursprungligen drevs av de borgerliga partierna, har nu blivit ett skötebarn för socialdemokraterna som inte kan tänka sig att avkriminalisera. Ungdomsförbunden i tre av de borgerliga partierna vill nu till och med legalisera cannabis.

Danmark har den liberalaste drogpolitiken i Norden. Hur har det gått för Danmark när det gäller narkotikaskador och narkotikarelaterade dödsfall?

– Andelen som mer regelbundet använder cannabis, den i särklass vanligaste narkotikadrogen, har ökat i Danmark på ungefär samma sätt som i Sverige. Det saknas uppgifter på utvecklingen av tungt eller problematiskt bruk. Sverige upphörde med sina mätningar vid sekelskiftet. Dödligheten ligger på en hög nivå i Danmark men ändå lägre än den i Sverige, med reservation för svårigheter att jämföra. Den danska dödlighetsutvecklingen har dock legat still sedan början av 1990-talet medan den ökat under samma tid i Sverige.

Hur ska man få ner narkotikaförsäljningen, konsumtionen och narkotikarelaterade dödsfall?

– Dessa svåra frågor skulle kunna belysas i den utvärdering av svensk narkotikapolitik som riksdagen krävt. I en sådan utredning bör det också ingå att studera resultaten av den liberalisering av narkotikapolitiken som skett i flera länder.

– En utredning föreslog nyligen att även ringa narkotikabrott ska kriminaliseras för att komma åt köp över internet. Kanske borde i stället köp av mindre doser för eget bruk över internet göras straffritt. En minskning av försäljningen på gatan skulle förhoppningsvis leda till mindre konflikter på narkotikamarknaden, och därmed färre som dör i gängrelaterade skjutningar.

”Att få ned konsumtionen av narkotika är inte det viktiga, utan att minska bruk som leder till misär och dödsfall.”

– Att ytterligare få ned själva konsumtionen av narkotika är inte det viktiga. Det är i stället att hitta en politik för att minska det problematiska bruket och den misär detta kan leda till med dödsfall som yttersta konsekvens. Här är det viktigt att ha en pragmatisk ansats där skadelindrande åtgärder inte hämmas av en ideologi som kräver nolltolerans och ”ett narkotikafritt Sverige”.

– Människor som brukar narkotika, och inte minst de med ett långvarigt missbruk, vittnar i flera studier om att de känner sig jagade av polisen och misstänkliggjorda av socialtjänsten. Hela deras liv upplevs som stressat, och hur det är kopplat till dödligheten bör närmare undersökas.

– Sverige bör också här se vilka lärdomar man kan dra från andra länder. När Schweiz införde legalförskrivning av heroin sjönk den narkotikarelaterade dödligheten efter att tidigare ha ökat markant.

Saknar du något i debatten om narkotikapolitiken?

– Debatten i Sverige har genom åren nästan helt förts om skador av narkotika. Väl så viktigt är att diskutera skador av kontrollen av narkotika. I narkotikapolitiken måste till exempel ingå en värdering av narkotikakontroll som brott mot mänskliga rättigheter och traditionella juridiska principer.

”Väl så viktigt är att diskutera skador av narkotikakontrollen.”

– Det gäller exempelvis införande av tvångsmedel som tidigare ansågs främmande för en rättsstat, knappa polisresurser som används för att beivra bruk av narkotika, diskriminering efter klass och etnicitet vid polisingripanden, för att inte nämna överfulla fängelser som fylls av människor som dömts för narkotikabrott eller som har missbruksproblem.

Vilka tycker du bör läsa er bok?

– Politiker och tjänstemän i de fem nordiska länderna kan, genom att studera de olika mått på narkotika och kontroll av narkotika som presenteras i boken, reflektera över vad som fungerat respektive inte fungerat i det egna landet. De kan förhoppningsvis på så sätt komma fram till andra slutsatser om behovet av straffrättsliga lösningar.

– Även för en bredare allmänhet kan en jämförelse mellan länderna vara intressant att läsa om. Det kan ge insikter om att det finns alternativa sätt att föra narkotikapolitik som kunde vara både effektivare och mindre kostsamma.

Här kan du få tag på boken

Du kan ladda ner boken Retreat or Entrenchment? Drug Policies in the Nordic Countries at a Crossroads gratis eller beställa ett tryckt exemplar på Stockholm University Press webbplats: https://doi.org/10.16993/bbo